Utkom: 2015
Förlag: Piratförlaget
Bindning: Inbunden
ISBN: 978-91-642-0455-4
Antal sidor: 475
Baksidetext: Den nya generationen Lauritzen kliver fram. I centrum står äldsta dottern Johanne. Redan i början av kriget arbetade hon som kurir åt den norska Hjemmefronten. Nu befinner hon sig i Stockholms illegala värld av spioneri, svek och förräderi, rekryterad av den brittiska spionorganisationen SOE.
Hon befordras till kaptens grad i den brittiska armén. Efter en rad spektakulära sabotageinsatser får hon ansvar för den största och viktigaste operationen: att rädda Norges judar på flykt undan Förintelsen,
Britternas kodnamn för Johanne Lauritzen är Blå stjärnan.
Mitt omdöme: Boken är en parallellhistoria till den förra boken Att inte vilja se. Här får vi istället följa Johanne och jag tror, eftersom det var ett år sedan jag lästa förra boken, att många av situationerna är samma mellan de båda böckerna. Intressant att också få höra vad som hände under andra världskriget i Sverige och i Norge. Dock ganska tungläst och först i slutet får man upplösningen från cliffhangern i föra boken.
Betyg: 4
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar