Utkom: 1981
Förlag: Bonniers
Bindning: Inbunden
ISBN: 91-0-045227-0
Antal sidor: 400
Baksidetext: Vävarna och deras barn arbetar på Barnängens klädesfabrik längst ut på Söder i Stockholm. Deras 1700-tal är ett annat än det vi annars brukar möta; vackra herdar och ljuva herdinnor, hovherrar och sköna damer, skalder och konstnärer spelar ingen roll i deras liv. De bor i de mörka och trånga fabrikerna och har ingen rätt att sammansluta sig eller lämna sitt arbete. De kan agas som tjänstehjon och straffas om de vill ha mer betalt.
Liksom Per Anders Fogelström i "Mina drömmars stad" och dess fortsättningar visade oss ett alldeles annat Stockholm från 1800-talet har han nu skrivit en stor roman som med samma berättarglädje och samma unika kunskaper återskapat Stockholm för tvåhundra år sedan och ger oss en helt ny bild av hur det var att leva där om man tillhörde "de vanliga människorna". Det är människor som idag är glömda, eftersom de inte lämnade något efter sig. De var egendomslösa och sällan skrivkunniga. I "Vävarnas barn" stiger de fram, män, kvinnor och barn som arbetar på klädesfabriken och i sjuderiet på Kungsholmen, lika typiska för 1700-talet som Gustaf III, Bellman och Ulla Winblad. Deras liv är hårt arbete och sträng vardag men ibland också glädje och ljusa drömmar.
Mitt omdöme: En hemsk skildring om hur det var att leva på 1700-talet. Men väldigt lättläst och informativ.
Betyg: 4,5
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar